qhimm.blogg.se

Den här frågan väcktes hos mig när jag läste en krönika i Hem & Hyra den 2 december 2024, skriven av Marie Linder. Artikeln börjar med att fråga vad julen betyder för oss, och fortsätter med att beskriva julen som en efterlängtad högtid full av ljus, glädje och gemenskap. För vissa kanske det stämmer, men det finns också många för vilka julen inte alls är en glädjens tid. Alla firar inte jul, och för många är högtider som denna en smärtsam påminnelse om vad man förlorat – kanske en nära anhörig, en trygg tillvaro eller något annat viktigt i livet. Det handlar inte bara om ekonomi utan om mänskliga förhållanden och erfarenheter. Krönikan lyfter också trygghet i boendet som något vi alla vill ha, och det är en viktig poäng. Men trygghet är mer än frånvaro av kriminalitet. Det handlar också om att ha råd att bo kvar där man bor. För oss som är hyresgäster är Hyresgästföreningen en central aktör i den frågan, och det är därför jag ställer frågan: Vem arbetar Hyresgästföreningen egentligen för?

Trygghet i hemmet – för alla
Alla medlemmar i Hyresgästföreningen bor inte i områden som känns trygga. Och alla har inte samma ekonomiska förutsättningar. Det är här Hyresgästföreningens roll som förhandlare blir avgörande. För mig handlar trygghet om att veta att jag och mina grannar kan betala hyran, oavsett om vi har barn, tillhör en kärnfamilj eller lever ensamma. Men just nu känns det som att föreningen missar många av oss som inte passar in i bilden av "vanligt folk". Alla förtjänar en hyra de kan hantera, inte bara barnfamiljer eller andra specifika grupper. Alla förtjänar ett hem.

Hyresförhandlingar på fastighetsägarnas villkor
Jag delar Marie Linders önskan om att fastighetsägarna ska visa större återhållsamhet. Men samtidigt måste Hyresgästföreningen själva reflektera över hur dagens hyresförhandlingar går till. Förhandlingsmodellen tycks ofta gynna fastighetsägarnas intressen snarare än hyresgästernas. När man accepterar hyreshöjningar, förhandlade eller ej, utan att ifrågasätta deras rimlighet, förlorar föreningen en del av sitt förtroende. Jag har själv lyft dessa frågor direkt med Marie Linder men mötts av tystnad. Det känns som att föreningen inte vill ta itu med sina egna brister. Är det för att problemen är för välkända inom organisationen?

En vision för alla hyresgäster
Jag önskar att Hyresgästföreningen kunde bredda sin nollvision för vräkningar. Idag gäller den bara barnfamiljer, men varför inte inkludera alla medlemmar? Ingen ska behöva förlora sitt hem på grund av stigande hyror. Det skulle vara ett steg mot en förening som verkligen arbetar för *alla* hyresgästers bästa – inte bara vissa grupper eller sina egna intressen. Vi behöver en förening som sätter medlemmarna i centrum och som vågar ta tag i de svåra frågorna, även när det innebär självrannsakan. Bara så kan vi skapa en trygg och rättvis boendemiljö för alla.