Vem får egentligen åka på utflykt?
I en artikel i Aftonbladet berättar trebarnsmamman Caroline Härdin om sin vardag där hon efter hyra och räkningar lever på 400 kronor i månaden. Hon säger att hon äter ett mål mat om dagen för att barnen ska klara sig, och att varje sommar innebär ytterligare avkall – inga utflykter, inget lördagsgodis, inga besök hos släkt.
Hon uttrycker en önskan:
"Jag hade önskat att man höjde bostadsbidraget. Så att vi med sämre ekonomi kunde få ett litet tillägg. Då hade man kanske kunnat åka på utflykter med barnen på sommaren eller hälsa på släktingar."
Men här är vi tillbaka vid ett av mina ständiga argument:
Pengarna går inte till barnens sommarlov. De går till hyran.
När bostadsbidraget höjs, äts det snabbt upp av höjda hyror. Och vi pratar inte om lyxrenoverade lägenheter eller nybyggda premiumlägenheter – utan om vanliga hem i områden där föräldrar som Caroline bor. Där varje hyreshöjning kan vara skillnaden mellan att ha råd med mjölk till frukosten – eller inte.
Caroline säger också:
"Man kan inte sänka bostadsbidraget nu."
Och hon har rätt – men samtidigt finns det många i liknande eller ännu sämre situation som inte ens får bostadsbidrag. De faller mellan stolarna i ett system som i praktiken är byggt för två inkomster.
Christina Olsson från Makalösa föräldrar säger det tydligt:
"Man ska skilja sig, ta ansvar, inte leva med någon som behandlar en dåligt. Men det går ju inte – det finns inte ens pengar till mat."
Och här slår verkligheten hårt. Samhället är anpassat för två inkomster, men hushållen i Sverige ser olika ut. Ensamstående föräldrar, pensionärer, sjukskrivna, nyanlända – de lever alla med olika ekonomiska förutsättningar.
Hyresgästföreningen har som mål att hyran inte ska överstiga 25 % av hushållets disponibla inkomst källa: Hyresgästföreningen – Boendekostnad. För flera år sedan påstod man att det målet var uppnått – åtminstone nationellt. Jag minns att jag redan då påtalade att det inte stämmer i storstäderna. Svaret blev att "vi vet att det inte stämmer i storstäderna", och sedan var den frågan död.
Men vi kan inte låtsas att ett nationellt snitt speglar verkligheten för barnfamiljer i Stockholms förorter eller pensionärer i Malmö. Enligt en egen rapport från Hyresgästföreningen (2018) går i genomsnitt 52 % av nettoinkomsten till hyran för en nyproducerad tvåa – och ännu mer för unga och äldre. Det är inte hållbart.
Så nej – bostadsbidraget är ingen biljett till utflykter. Det är ett skydd mot vräkning.
Och varje gång vi höjer hyrorna utan att ta ansvar för konsekvenserna, blir barnen de som får betala priset.